james blunt's konsert på hovet, part 1

Louise är ingen tidsoptimist, snarare tvärtom. Hon tyckte att vi var tvungna att åka härifrån vid halv sex. Hon ringde mig vid 17.00 när jag såg på starwars i pyjamas och precis hade ätit frukost (jag är ursäktad, jag hade inte sovit natten innan, varit hemma hos Louise med Jennie och Eve, Danne var där ett tag, vi såg på film hela natten så jag gick och la mig när jag kom hem vid 9 på morgonen och vaknade vid fyra på eftermiddagen efter att jag ställt min väckarklocka på 15.45). Anyhow, jag vad snäll nog att gå med på att åka stört tidigt och fick därav panik, var tvungen att klä på mig sminka mej och hitta allt jag behövde på ca 15-20 minuter, var vid den tidpunkten hemskt tacksam för min smarta hjärna som kom på att jag skulle duscha innan jag sov och sovamed utsläppt hår så att det kunde torka lite. Jag byte kläder fem gånger, och fortfarande icke nöjd sprang jag mer eller mindre till bussen. Väl på bussen var jag beredd att mörda Louise om hon skulle missa den. Det gjorde hon som tur var inte, hon kom på bussen och såg skitsöt ut, som en uppenbarelse från det finaste sjuttiotalet, medan en annan såg ut som en misshandlad burk krossade tomater. Happy times.
Bussen kom fram till Danderyds sjukhus vid 18, och det skulle enligt biljetten inte börja förrän 19.30! Vi kom med tunnelbanan fram till globen 20 i 7. SKOJ, 50 minuter tidiga! Sen vet vi ju dessvärre att förbandet sällan kommer igång före 20.00. Men jag var ju där med min bäste vän so no HUGE harm done. ;)
TIPS: Jag fortsätter vara tacksam för att jag inte är beroende av handväskor, det går så mycket fortare att komma in då.
Här skulle alltså det som handlar mer om själva konserten börja, tror jag.
Well, well. Väl inne skruttade vi vidare mot rätt nedgång, vi satt ju som sagt på parkett, rad 1, plats 16 och 17. Nu var det ju så att när vi kom dit så var vi ju väldigt tidiga, det var ju folk där och så men ingen hade satt sig på rad ett ännu. Och som riktiga svenskar ville inte vi sätta oss där först, det är ju lite töntvarning på att sitta allra längst fram, dessutom kan man typ inte kolla på nått utom scenen därifrån vilket ju inte är sådär hemskt underhållande i mer än 5 minuter, vi hade lots of time att spendera innan något av riktigt intresse skulle börja. Så vid stod kvar däruppe ett tag, tills nån satte sig där. Och vi hade rätt i att det blir ganska tråkigt och att man får nackspärr om man försöker titta på något annat än scenen. Men å andra sidan såg vi jävligt bra när väl The Hoosiers kom ut på scenen!
Sångaren hade en shiny, ljusblå, lite åt det turkosa, glittrande gitarr som Louise och jag blev kära i. Snubben till höger spelade bas, hade en cool flygarmössa i skin på sig och visade sig vara svensk, typ från stockholm (förmodligen söder)! Skoj överraskning! Bandet var riktigt bra, Louise och jag har gone hunting efter deras skiva idag men utan mycket framgång. Dessvärre tyckte inte alla som vi, tjejen brevid Lousie satt och såg sur ut och höll för sina öron hela tiden. Sure, jag kan förstå att hon höll för öronen lite, vi satt med förstärkarna och högtalarna mitt i ansiktet, basen gjorde att allt vibrerade, ni vet vad jag snackar om. Fast det här var det västa jag varit med om, det kändes när jag andades, min bröstkorg vibrerade, jag kunde känna min byxor vibrera mot benen och hur håret rörde min panna varje gång trummisen slog på bastrumman. Det var lite jobbigt i början men sen älskade jag det! Jag har ju alltid varit svag för hur all vibrerar och man känner det i kroppen när man är på bio.
Men publiken var sjukt lame, blev så arg. Vem fan kom på att man ska sitta ned på konserter?! Det går inte. Det blir så fel. Man ska stå/dansa/hoppa, annars kan man ju inte på riktigt uppleva musiken. Det tycker jag i alla fall. Det satt tre tjejer snett bakom oss, dom satt som missnöjda stenfigurer. Att folk inte ens klappar, det tycker jag är elakt. The Hoosiers spelade kanske 5-6 låtar, publiken bättrade sig något men jag var fortfarande putt å bandets vägnar. Men också exalterad, så bra musik snubblar man inte över varje dag. :D

Sedan skulle scenen göras i ordning lite för kvällen huvudattraktion, Det tog ytterligare typ en halvtimme. Sedan kom äntligen vad vi väntat på.