Nå hemma hos Jennie, Louise var också där, så kollade vi lite på tv för att sedan försöka oss på brownies, det känns som att oftast som vi föröskt baka tillsammans så har det gått sådär. Detta var inget undantag med gott blev det i slutändan! Det fanns ingen kakao, nästan, och inget vanlijsocker alls. Disaster! Men Da
niel fick dra med sig kakao så det blev i alla fall chokladmak på det. Väl färdig var typ ytan lite fast men under var det bara smet (se bilden för hur det skulle se ut). Yumyum! (Oj nej, så hette ju den där hunden på Saltkråkan!)Oh well, Eve droppade förbi då hon äntligen sluppit ifrån sina klasskamrater som tydligen inte ville umgås med oss andra. Hehe, Eve sa att hon skulle lägga sig tidigt men det stoppade dem tydligen inte att stanna till 22:30. Men "tidigt" är ju en tolkningsfråga. Aja, så sappade Daniel baln tvkanalerna i någon timme, Jennie somnade först sedan Louise. Sen var klockan tolv och vi var tvugna att bege oss hemåt. Jag fick gå alldeles ensam nästan hela vägen, det var helt öde. Jag kunde inte motstå frestelsen att ställa mig mitt i vägen vid busstationen Ryttarvägen och kolla på himmlen. Stjärnklart var det också och isen hördes hela vägen upp till vägen där jag stod. Det var faktikst riktigt mysigt. Jag såg en bara en annan männsika som var ute och gick, det var när jag nästan var hemma.
VET NI VAD JAG JUST KOM IHÅG? No biggie, jag måste bara skriva det någonsatns så at jag inte glömmer det. Jag såg Helena Bergström när vi var i stan i onsdags, det var bara jag som såg henne för Jennie och Lousieförsökte kommunicera med Daniel via sms. Hon var på andra sidan gatan från oss, mittemot Urban Outfitters. Hon såg sliten ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar